Ibland upplever jag konflikter inom mig själv (i mitt ego). Konflikter mellan olika delar av mig själv som samhället har lärt mig inte hör ihop. Jag tror att jag måste välja, och jag känner sorg över de delar jag får för mig att jag måste släppa.
För i mig finns både en förortstjej som pratar miljonsvenska och en akademiker som med lätthet formulerar sig på forskarsvenska. I mig finns både afrikanskt, spanskt, latinskt, amerikanskt och svenskt. I mig finns både en andlig miljövän och en som älskar ny teknik. I mig finns både hippien och karriärmänniskan. Både naturbarnet och hon som älskar smink, smycken, kläder och att testa olika frisyrer. I mig finns både äventyrerskan som värderar frihet över allt annat, och rutinmänniskan som föredrar trygghet. I mig finns både feministen och hon som älskar att känna sig kvinnlig (på det där vanliga stereotypa könrollssättet). I mig finns både själen och människan.
Vi lär oss att kategorisera oss själva och de omkring oss. "Han är en sån", "hon är en sån", "jag är en sån"... Men det inte är sant. Jag vet att livet inte är antingen eller, utan både och.
Jag tror inte på kategorisering av mig själv och andra. Jag väljer att tillåta mig själv vara allt. Att spela alla roller, att testa alla uttryck jag känner för.
Innerst inne vet jag ju att vi alla är kärlek. :)
♥