100% naturliga hygien- och skönhetsprodukter tack!
Allt eftersom jag mår bättre och får mer energi, så börjar jag intressera mig för nya delar av mitt välmående. En sak som jag börjat tänka på är hur mycket kemikalier och onaturliga ämnen jag får i mig dagligen genom mat och genom de produkter som jag använder. Inte bra för min kropp, inte bra för naturen. Ska ändras, med andra ord.
Följande produkter vill jag byta ut till 100% naturella:
- shampoo (om jag ens ska använda shampoo)
- balsam
- duschkräm
- body scrub
- hudlotion
- ansiktsrengöring
- ansiktskräm
- deo
- smink
Presentkortet på 500 kr på BodyShop som jag fick i födelsedagspresent för några veckor sen blir en bra start!
Har ni några tips?
Har ni några tips?
Bästa låten ever: It takes a fool to remain sane!
Koppling menstruationscykeln och psykisk ohälsa
Förutom panikångest och depression har jag dessutom, sen jag fick min första mens som 12-åring, haft kraftiga svängningar i humöret kopplat till min menstruationscykel. Från ägglossning fram till menstruation (1-2 veckor) har symptomen varit så kraftiga att jag ofta tvingats stanna hemma från jobbet då jag brutit ihop så fort jag gått utanför dörren. Under den känsliga perioden har ofta fått raseriutbrott och kastat sönder diverse tallrikar och glas, samt gjort slut med pojkvänner fast jag egentligen inte velat det. Antaligen har jag PMDD (läs mer om PMDD här).
För några månader sedan började jag pga detta att använda p-piller, som jag efter rekommendation från gynekologen ätit utan uppehåll för mens. Skillnaden har varit enorm, vilken jävla lättnad! Den sista veckan har jag tyvärr glömt att ta mina piller några gånger, och fick därför mens och på det en sjuklig trötthet.
Jag skriver om det här, trots att det är privat, eftersom det är ett problem som kraftigt påverkar många kvinnors livskvalité. En viktig komponent att se över för att förbättra sin psykiska hälsa. Det är en politisk och medicinsk fråga som borde få mer uppmärksamhet.
~
Rumi quote
Dagens Nina och tankar om olika terapiformer
Här har ni den - dagens seriestrip av min idol Nina Hemmingsson.
När det gäller behandling av depression och ångest upplever jag det som att den etablerade vården har ett standardrecept: medicin och KBT (kognitiv beteendeterapi). Det är vad som rekommenderas av de forskare som ägnar sig åt att utreda vilka behandlingsformer som ger bäst effekt, och ses som beprövade och pålitliga behandlingar.
Jag håller inte helt med. Eftersom jag läst mycket om antidepressiv och SSRI-medicin, vet jag att de här preparaten är långt ifrån "säkra". Forskarna vet att de fungerar, men inte exakt hur, inte vilka mediciner som passar vilken person eller vilka bieffekter de har, på kort och lång sikt. Dessutom upplever jag av egen erfarenhet att sådana mediciner "stänger av" just de känslor som man behöver bearbeta för att komma vidare i sitt tillfrisknande. Men självklart kan medicin också ibland vara skillnaden mellan liv och död, och är då absolut nödvändig. Var och en bestämmer självklart vad som känns rätt för just dem.
När det gäller KBT är jag också skeptisk. Jag vet att KBT har varit mycket framgångsrikt för många, särskilt vid fobier, men tror inte att det är den bästa terapiformen för alla. Jag tycker att KBT har fått för mycket plats, vilket jag tror beror på att det är en terapi som lanserats som en "quick fix". Kritikerna hävdar att det är att prickskjuta symptom, istället för att bearbeta orsaken - och där är jag böjd att hålla med. KBT är "mind over matter".
Jag tror att många skulle bli hjälpta på ett mer varaktigt sätt av exempelvis DBT (dialektisk beteendeterapi), där det fokuseras på fyra olika moment: "medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor och att stå ut när det är svårt." (wikipedia.se). Den här terapin passar människor som upplever att de är slavar för sina starka känslor.
En annan terapiform som jag tycker är grymt intressant är psykosyntes (läs mer här), som kallats "en psykologi med själ och vilja". Här betonas samspelet mellan själ, sinne, känslor och intellekt. Terapin går ut på att finna sitt centrum, sitt Högre Jag, och att skapa balans mellan de olika delarna av ens personlighet.
Den tredje och sista terapiformen jag skulle vilja tipsa om är den som hjälpt mig mest, nämligen existentiell psykoterapi. Det är en terapi med filosofiska inslag som fokuserar på våra livsvillkor och de val vi kan göra inom de ramar som finns. I den existentiella terapin ses ångest och depression inte som sjukdomar som ska medicineras, utan som naturliga konsekvenser av de liv vi levt. Genom att göra nya val och börja leva annorlunda, kommer vi också att må annorlunda.
Kort sammanfattat skulle jag vilja säga: don efter person. Olika passar olika, det gäller att lyssna på sin egen magkänsla!
Kort sammanfattat skulle jag vilja säga: don efter person. Olika passar olika, det gäller att lyssna på sin egen magkänsla!
♥
Tack till alla mina bröder, systrar och kärlekskrigare!
Stort tack till alla er som läst, kommenterat, tackat och peppat mig den här första veckan sen jag startade bloggen. Det här är VÅR blogg - alla vi kärlekskrigare!
Att ha panikångest kan kännas som...
...att ha en enormt stark fobi för någonting (som t.ex. höjder, spindlar, ormar, att åka hiss), men att det som du är allra mest rädd för sitter fast i dig själv. Du kan inte fly. Vart du än vänder dig, åker eller är - har du det där, inom dig. Det är att ständigt tvingas utsättas för det som skrämmer mest utan paus, utan chans att samla krafter, dygnet runt, utan slut. Panikångest är som ett levande helvete och jag vill uttrycka min djupaste respekt för alla som krigar i det helvetet just nu.
Kämpa på.
Det kommer inte alltid att vara så här.
♥
Kämpa på.
Det kommer inte alltid att vara så här.
♥
Lycka i brevlådan
Det finns få saker som gör mig så glad som att få handskrivna brev och vykort i brevlådan. Den händer ju så sällan i denna digitala värld och symboliserar på något vis äkta omtanke och vänskap. För några dagar sen fick jag ett brev från min pojkvän och idag damp ett vykort ner som Vicky skickat från Arlanda innan hon åkte iväg på sin jordenruntresa! Lycka!
♥
The Killers - When You Were Young
Den här låten är en av mina absoluta favoriter. För mig är den befrielse på något sätt.
Och nostalgi. Och spännande ny kärlek...
Och nostalgi. Och spännande ny kärlek...
Dagens citat!
Hittade den här bilden på facebook och tyckte att den var så klockren.
Den sammanfattar hela min livsfilosofi i en enda mening! :)
Sofie rekommenderar - boken Drömliv
Bland alla pärlor som jag har läst och som har gett mig värdefulla och användbara insikter, så ligger den här boken i topp. Drömliv av Kajsa Ingemarsson och Karin Nordlander har jag läst många gånger om. Den handlar om det magiska som händer när vi sätter själen i förarsätet, istället för egot som brukar sitta där. Fantastiskt vacker och inspirerande läsning!
♥
Till alla mina krigare - en stor varm kram
Till alla er som just nu plågas av panikångest och liknande tillstånd: Jag vill bara ge er en stor trygg kram och tala om för er att ni är tappra krigare i mina ögon, och att allt kommer att bli bra. Våga tro på det och ta en dag/timme/minut/sekund i taget - vad som än behövs! Du är otroligt värdefull, glöm aldrig det.
Att överleva panikångest är i mina ögon likvärdigt med att överleva cancer, så stort är lidandet!
Om jag klarade det, kan du också göra det.
♥
Om att vara arbetssökande
Det här med att vara arbetssökande är ett intressant tillstånd. Vad det gör med mig och min självkänsla, även fast jag vet (och oftast kommer ihåg) att omständigheterna inte definierar mig.
Jag är högskoleutbildad journalist och etnolog. Jag har flera års arbetserfarenhet inom information, är kunnig inom mycket (hbt-frågor, srhr-frågor, rasism och diskriminering, psykisk ohälsa, mänskliga rättigheter m.m.), kan webbpublicering, layout, bildredigering, har goda vitsord från tidigare chefer och utlandserfarenhet.
Jag är högskoleutbildad journalist och etnolog. Jag har flera års arbetserfarenhet inom information, är kunnig inom mycket (hbt-frågor, srhr-frågor, rasism och diskriminering, psykisk ohälsa, mänskliga rättigheter m.m.), kan webbpublicering, layout, bildredigering, har goda vitsord från tidigare chefer och utlandserfarenhet.
Ändå är jag arbetslös.
Hur blev det så? Jo, det var så att jag hamnade på en liten arbetsplats med endast fem anställda där chefen bidrog till en mycket påfrestande arbetsmiljö. Samtliga anställda mådde mycket psykiskt dåligt pga hans verbala påhopp och hans ständiga kritik. Tydligen har det här företaget alltid haft svårt att behålla personal, och nu var vi tre personer som sa upp oss inom loppet av några månader. Ytterligare en sa upp sig ett halvår senare.
Hur blev det så? Jo, det var så att jag hamnade på en liten arbetsplats med endast fem anställda där chefen bidrog till en mycket påfrestande arbetsmiljö. Samtliga anställda mådde mycket psykiskt dåligt pga hans verbala påhopp och hans ständiga kritik. Tydligen har det här företaget alltid haft svårt att behålla personal, och nu var vi tre personer som sa upp oss inom loppet av några månader. Ytterligare en sa upp sig ett halvår senare.
Där hamnade jag i självvald arbetslöshet.
Innan jag sa upp mig gjorde jag verkligen allt jag kunde för att skapa förändring själv. Jag hade regelbundna möten med chefen (på mitt initiativ) där jag gav honom feedback och förslag till förbättring. Jag lobbade för och lyckades sedan införa veckomöten där hela personalgruppen fick en chans att diskutera det som inte fungerade. Jag var positiv och optimistisk och försökte att ändra min egen inställning till honom, inte ta hans påhopp personligt osv. Men när ingenting gav resultat och jag började brytas ner kände jag att det var dags att gå.
Jag valde arbetslöshet över att brytas ner psykiskt. Det ångrar jag inte en sekund. Och med tanke på min utbildning och mina meriter tvivlade jag inte på att jag snart skulle ha ett nytt jobb.
Men så blev det inte.
Det visade sig vara skitsvårt att få ett nytt jobb, speciellt eftersom jag som arbetssökande snabbt tappade energi, motivation och dagliga rutiner. Ekonomin gick i botten så klart och jag hade inte längre råd att sköta om mitt yttre på samma sätt som innan, med shopping och frisörbesök. Jag blev mer tillbakadragen, började undvika sociala situationer med nya människor för att det kändes pinsamt att tala om att jag är arbetslös osv. Det har blivit en ond cirkel!
Men så blev det inte.
Det visade sig vara skitsvårt att få ett nytt jobb, speciellt eftersom jag som arbetssökande snabbt tappade energi, motivation och dagliga rutiner. Ekonomin gick i botten så klart och jag hade inte längre råd att sköta om mitt yttre på samma sätt som innan, med shopping och frisörbesök. Jag blev mer tillbakadragen, började undvika sociala situationer med nya människor för att det kändes pinsamt att tala om att jag är arbetslös osv. Det har blivit en ond cirkel!
Sedan jag sa upp mig från den hemska chefen har det gått tio månader och jag har varit arbetslös cirka fem månader av den tiden. Känns drygt. Hoppas verkligen att jag får ett jobb snart. Har ju så mycket att bidra med!
PS. Det bör tilläggas att jag tror att allting händer av en anledning, och att den här tiden som arbetslös också utvecklat mig på många sätt. Så i det här känner jag ändå positivitet och tacksamhet, hur cheezy det än låter.
PS. Det bör tilläggas att jag tror att allting händer av en anledning, och att den här tiden som arbetslös också utvecklat mig på många sätt. Så i det här känner jag ändå positivitet och tacksamhet, hur cheezy det än låter.
Rebecca & Fiona - Bullets
Den här låten ger mig energi och pepp.
Gratis kurs i Psykisk Livräddning i Stockholms län
Meddelande från föreningen Psykisk Hälsa:
Föreningen Psykisk Hälsa har fått i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt med ungdomsversionen av utbildningsprogrammet Första hjälpen till psykisk hälsa (Mental Health First Aid). MHFA utvecklades i Australien 1999 och har använts i 15 länder. Syftet är att rädda liv genom att öka deltagarnas kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord.
Under pilotprojektet erbjuds kursen gratis i Stockholms län till vuxna som arbetar med ungdomar i åldern 12-18 år, t ex lärare, övrig skolpersonal, socialarbetare, idrottsledare, m fl. Kurserna är på två dagar och genomförs gratis under perioden april 2013 - februari 2014. Det enda du förväntas ställa upp med är lokal och förtäring för deltagarna. Projektet finansieras av Socialdepartementet och genomförs med Karolinska Institutet.
Om du är verksam i Stockholms län och vill att vi håller en kurs för dig och dina kollegor kan du fylla i en intresseanmälan på formuläret via länken nedan.
Föreningen Psykisk Hälsa har fått i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt med ungdomsversionen av utbildningsprogrammet Första hjälpen till psykisk hälsa (Mental Health First Aid). MHFA utvecklades i Australien 1999 och har använts i 15 länder. Syftet är att rädda liv genom att öka deltagarnas kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord.
Under pilotprojektet erbjuds kursen gratis i Stockholms län till vuxna som arbetar med ungdomar i åldern 12-18 år, t ex lärare, övrig skolpersonal, socialarbetare, idrottsledare, m fl. Kurserna är på två dagar och genomförs gratis under perioden april 2013 - februari 2014. Det enda du förväntas ställa upp med är lokal och förtäring för deltagarna. Projektet finansieras av Socialdepartementet och genomförs med Karolinska Institutet.
Om du är verksam i Stockholms län och vill att vi håller en kurs för dig och dina kollegor kan du fylla i en intresseanmälan på formuläret via länken nedan.
Energiboosters
Idag har jag en seg och energilös dag, det känns som att min värld står stilla. Jag vet av erfarenhet att när jag har sånna dagar så är det bra att ta tag i saker. För då känner jag mig inte helt inkompetent längre. Jag har uträttat. Jag är på spåret igen. Ingenting blir bättre av att tycka synd om mig själv (för att jag är arbetslös, till exempel).
Saker jag kan ta tag i:
- diska diskberget
- plocka i ordning i lägenheten
- kanske till och med dammsuga
- göra en riktigt god och nyttig frukost
- göra gröna smoothies
- svara på mail jag ignorerat
- ringa farmor
- söka jobb
Så nu ska jag göra det!
♥
Champinjonomelett med färskpressad apelsinjuice, grön smoothie,
myntate och linfröknäcke med avokado och groddar. Yummie!
myntate och linfröknäcke med avokado och groddar. Yummie!
Älskade Nina Hemmingsson!
Ninas serieteckningar handlar om relationer, ångest, hjärnspöken och döden. De är samhällskritiska, tankeväckande, observanta och på ett brutalt sätt befriande i sin kompromisslöshet. Hög igenkänningsfaktor. Jag älskar Nina!
Sunday is classic stand up comedy day!
Hahaha... älskar sånt här!
Lite så jag ser på det här med Gud...
Den här låten tycker jag beskriver hur det ofta är med det här med Gud. Det är lätt att inte tro eller ens tänka på Gud när man mår bra och det mesta i livet flyter på. Men när man konfronteras med sin egen eller närståendes dödlighet, brutal ondska, när ens värld rasar och man känner sig maktlös och livrädd... Då ligger det nära till hands att vända sig till Gud.
När jag bodde två månader i Etiopien och när jag arbetade som journalist i Nicaragua, så slog det mig vilken osviklig tro många människor där har på Gud. Uttryck som "Om Gud vill" eller "Tack vare Gud" används i var och varannan mening. En är medveten om sin maktlöshet inför Livet, att en kanske inte får någon morgondag och att allt en äger kan tas ifrån en närsomhelst - men en väljer ändå att känna tilltro och får på så sätt sin sinnesro.
Tron på Gud, eller en "högre makt" av någon form, är ofta det som gör att utsatta människor orkar fortsätta leva till nästa dag.
Det tycker jag är vackert (och psykologiskt intressant).
Sen gör det mig faktiskt detsamma om Gud är en universell sanning eller en vanföreställning skapad ur djupaste förtvivlan.
För mig är Gud rätt och slätt KÄRLEK. Varhelst det finns kärlek, där finns Gud.
♥
Tron på Gud, eller en "högre makt" av någon form, är ofta det som gör att utsatta människor orkar fortsätta leva till nästa dag.
Det tycker jag är vackert (och psykologiskt intressant).
Sen gör det mig faktiskt detsamma om Gud är en universell sanning eller en vanföreställning skapad ur djupaste förtvivlan.
För mig är Gud rätt och slätt KÄRLEK. Varhelst det finns kärlek, där finns Gud.
♥
Födelsedagsfirande på Fondueboden och alkoholfunderingar
Igår kväll mötte jag upp fyra av mina närmsta vänner på Fondueboden för att fira de tre av oss som fyller år i januari och februari. Vi beställde in tre kött- och två fiskmenyer plus pommes. Godast var såserna (tomat med koriander, wasabi, fetaostkräm, barbecuesås m.m.). Jag var hur hungrig som helst och fick verkligen öva mitt tålamod då man var tvungen att tillaga typ en bit i taget... Men det var det värt!
Efter Fondueboden gick vi till Grappa för några drinkar. Jag dricker väldigt sällan alkohol, dels för att det gör mig mer "ångestkänslig" i flera dagar framåt, men också för att alkohol är en drog och jag inte kan motivera varför jag ska använda droger, bara för att det råkar vara en "kulturellt och socialt accepterad drog". Självklart kan man välja att totalt skita i det och bara "njuta av livet", men för min egen del gillar jag att känna att det finns en medvetenhet bakom allt jag gör. Jag är mån om att leva efter mina egna värderingar, inte andras.
Efter Fondueboden gick vi till Grappa för några drinkar. Jag dricker väldigt sällan alkohol, dels för att det gör mig mer "ångestkänslig" i flera dagar framåt, men också för att alkohol är en drog och jag inte kan motivera varför jag ska använda droger, bara för att det råkar vara en "kulturellt och socialt accepterad drog". Självklart kan man välja att totalt skita i det och bara "njuta av livet", men för min egen del gillar jag att känna att det finns en medvetenhet bakom allt jag gör. Jag är mån om att leva efter mina egna värderingar, inte andras.
Har länge funderat på att helt sluta med alkohol, men hittills nöjer jag mig med att dricka sällan. Har flera kompisar som inte dricker alls och jag tycker att de är ascoola är värda all respekt.
Vad tänker ni om saken?
Vad tänker ni om saken?
♥
Svenska Akademien - Kärlekskrigare
Om att våga vara själv
Vad som hjälpt mig att tillfriskna från panikångest
Här har jag listat de tio saker som varit viktigast för mig i mitt tillfrisknande (från februari 2008 till idag, snart fem år). Längre fram kommer jag att skriva om alla de här sakerna mer ingående, men fråga gärna redan nu om ni undrar över något!
1. Mängder av självhjälpsböcker, information och kunskap om ångest (via internet)
När jag insåg att jag drabbats av panikångest, började jag läsa allt jag kom över om tillståndet. Kunskap lugnade mig, jag insåg att jag inte var ensam och att det fanns hjälp att få. Jag började göra olika avslappningsövningar hemma och använda mig av positiva affirmationer (förstärkande ord). Till exempel intalade jag mig när ångesten var som värst att: "Jag är hel, jag är frisk, jag är trygg, jag är stark".
2. Sänkta krav på mig själv - gränssättning och integritet
Jag insåg snabbt att jag inte kunde fortsätta som den "duktiga flicka" jag varit. Mitt liv var vid den här tiden otroligt hektiskt, jag hade aldrig en lugn stund, såg till att i princip aldrig vara ensam (jag tyckte att det var obehagligt och läskigt att vara ensam), jag hade konstant andan i halsen, jag var perfektionist (aldrig nöjd), jag upplevde att småsaker var på liv och död, och sa alltid "ja" utan att tänka efter en sekund när någon frågade om jag kunde hjälpa till med något, ta ett extra jobbpass eller följa med på någon aktivitet. Min kropp var totalt sönderstressad. Den största förändringen var att jag slutade bry mig så mycket om vad andra tyckte om mig.
3. Personer som stått vid min sida
Vänner och familj som outtröttligt stöttat, lyssnat och försökt förstå det som inte gått att förstå. Som stått kvar vid min sida när panikångesten gjort mig egocentrisk, frånvarande och svår att vara med. Min syster som fick sitta bredvid mig när jag duschade för jag var så livrädd för att få en attack så fort jag blev själv. Mina föräldrar som skjutsat till sjukhus och akutmottagningar när det varit som värst. Min vän Alvaro i Washington som gav mig stöd via Skype dagligen i över ett år. Gizela som var den som tillslut fick mig att inse vad jag behövde bearbeta för att tillfriskna. Alla människor som på något sätt gett mig sitt stöd, har varit helt ovärderliga i mitt tillfrisknande. Tack.
4. Medicin
I den mest akuta fasen, när jag haft panikångest med kraftiga attacker och förväntansångest i ett halvår, sökte jag tillslut hjälp. Vid den första kontakten med vårdcentralen fick jag Sobril (lugnande medicin) utskrivet, som jag använde enstaka gånger. Därefter kom jag i kontakt med en psykiater. I testerna jag genomgick då scorade jag väldigt högt på både ångest och depression, varför psykiatern jag träffade då skrev ut SSRI-preparatet Efexor Depot till mig som jag sedan åt i 1,5 år. Efexor hjälpte mig i det akuta skedet, men efter det har jag blivit mycket skeptisk och kritisk mot att medicinera ångest och depression.
I den mest akuta fasen, när jag haft panikångest med kraftiga attacker och förväntansångest i ett halvår, sökte jag tillslut hjälp. Vid den första kontakten med vårdcentralen fick jag Sobril (lugnande medicin) utskrivet, som jag använde enstaka gånger. Därefter kom jag i kontakt med en psykiater. I testerna jag genomgick då scorade jag väldigt högt på både ångest och depression, varför psykiatern jag träffade då skrev ut SSRI-preparatet Efexor Depot till mig som jag sedan åt i 1,5 år. Efexor hjälpte mig i det akuta skedet, men efter det har jag blivit mycket skeptisk och kritisk mot att medicinera ångest och depression.
5. Terapi och samtalsstöd i olika former, bearbetning av sorg
Under den här resan har jag gått i samtalsterapi hos allt från kuratorer till terapeuter, en filosof, en psykiatriker och en livscoach. Jag har gått i existentiell terapi och KBT (kognitiv beteendeterapi). Jag har medvetet valt olika behandlingar för olika faser i mitt tillfrisknande, allt eftersom mina behov förändrats. Efter att ha lärt mig om olika perspektiv på psykisk ohälsa, har jag skapat min egen uppfattning om vad jag behöver och tror på. I dagsläget går jag i en självhjälpsgrupp där vi delar med oss av våra erfarenheter till varandra.
6. Beslutet att tro på en Högre Makt/Universum/Gud
Trots att jag växt upp i ett icke-troende hem, där allt som haft att göra med religion och Gud har känts väldigt avlägset, så har jag med åren kommit till tro - min tro. Den här punkten är väldigt personlig och kan ge upphov till diverse fördomar i det så sekulära Sverige (jag ber er att inte döma mig), men jag skriver om det eftersom det har betytt så pass mycket för mig i mitt tillfrisknande. Jag har skapat min egen sanning, en sanning som inte behöver vara sann för någon annan, men som hjälper mig och ger mig hopp och styrka.
7. Meditation och avslappningsövningar (acceptans, icke-dömande, att leva i nuet)
Första gången jag sökte hjälp fick jag instruktioner till en andningsövning och tänkte "Vilken jävla idiot! Jag håller på att dö, och hon tror att det ska hjälpa mig att andas på ett visst sätt". Så otroligt lite jag visste då. Idag vet jag att vår andning i hög grad påverkar våra känslor och att med rätt andning är det i princip omöjligt att få en panikattack. Jag vet att det jag behöver när ångesten kryper sig på, är just att ta mig tid att andas på rätt sätt. Det här löser ju inte det som är orsaken till ångesten, men är en oumbärlig komponent i tillfrisknandet. Andningen sätter oss i kontakt med vårt allra innersta, med vår inre oas där vi närsomhelst kan finna kraft, lugn och styrka - bara vi lärt oss hur. Andningen läker våra kroppar.
8. Att lära känna mig själv och bli min egen bästa vän
När jag började gå i terapi insåg jag snabbt att jag inte alls kände mig själv. Jag visste inte vem jag var, vad jag tyckte om och inte tyckte om. Jag visste inte vad jag ville, överhuvudtaget. Jag hade dittills varit så styrd av vad andra tyckte att jag borde göra, och hur andra sa att jag var. Det lilla jag visste om mig själv tyckte jag inte alls om, och jag var en expert på att kritisera, håna och trycka ner mig själv. Jag var utan tvekan min egen största fiende. Att lära känna mig själv har bland annat inneburit att läka mitt inre rädda/ledsna/svikna/arga/skadade barn - att försonas med och börja ta hand om det. Det kan låta skitflummigt men är en mycket kraftfull psykologisk process, det allra viktigaste i hela mitt tillfrisknande. Idag jobbar jag på att vara min egen bästa vän i alla situationer. Att stå på min egen sida och bekräfta mig själv.
När jag började gå i terapi insåg jag snabbt att jag inte alls kände mig själv. Jag visste inte vem jag var, vad jag tyckte om och inte tyckte om. Jag visste inte vad jag ville, överhuvudtaget. Jag hade dittills varit så styrd av vad andra tyckte att jag borde göra, och hur andra sa att jag var. Det lilla jag visste om mig själv tyckte jag inte alls om, och jag var en expert på att kritisera, håna och trycka ner mig själv. Jag var utan tvekan min egen största fiende. Att lära känna mig själv har bland annat inneburit att läka mitt inre rädda/ledsna/svikna/arga/skadade barn - att försonas med och börja ta hand om det. Det kan låta skitflummigt men är en mycket kraftfull psykologisk process, det allra viktigaste i hela mitt tillfrisknande. Idag jobbar jag på att vara min egen bästa vän i alla situationer. Att stå på min egen sida och bekräfta mig själv.
9. Att lyssna till och följa mitt hjärta, min inre röst
När jag nu kommit så långt i mitt tillfrisknande att jag till stor del bearbetat mitt förflutna, inte längre har panikattacker eller sjuklig ångest, när jag inte längre är djupt deprimerad, när jag kommit över den värsta sociala fobin, när jag sänkt kraven på mig själv och reducerat stressen i mitt liv, när jag oftast lyckas vara min egen bästa vän, faktiskt tycka om mig själv, sätta gränser och stå på mig... Nu handlar livet inte längre om vad jag INTE vill ("jag vill inte ha ångest"), utan om vad jag faktiskt VILL. Det känns ovanligt och nytt! Det är något jag fortfarande håller på att vänja mig vid - now what, liksom? Det viktigaste för mig nu är att vara sann mot mig själv, lära känna mig själv mer och mer för varje dag, bli starkare i mig själv och att alltid i alla situationer, lyssna till mitt hjärta. Och att så ofta som möjligt, också sprida kärlek.
10. Att fortsätta jobba med alla de här punkterna, när behov finns
Jag upplever det som att mitt tillfrisknande fortfarande pågår, och att jag jobbar med mig själv varje dag. Vissa dagar går det som en dans, andra dagar kräver det all min energi. Men jag är otroligt tacksam att jag kommit så här långt och litar på att jag är på rätt väg.
Jag har vunnit den högsta vinsten - livet och kärleken till mig själv.
♥
Den första boken jag köpte om ångest.
Det blev bättre tillslut, trots allt
Mitt syfte med att starta den här bloggen var att visa människor som lider av panikångest att det går att ta sig ur det. Jag minns när jag precis hade drabbats, hur mycket det betydde för mig att läsa om människor som haft det som jag, och blivit bra igen. För det är lätt att tappa hoppet när man är mitt i helvetet.
Jag satt precis och läste några andra bloggar om panikångest och insåg hur otroligt långt jag har kommit och hur lite jag egentligen minns av hur det var när det var som värst. När hela livet bestod av panik, dödsskräck och tärande ångest. När hela kroppen gjorde ont.
Och det är ju positivt att ha kommit till den punkten, att man knappt minns! Samtidigt får det mig att fundera på hur jag ska skriva om det här. Jag vill ju skriva om vad jag varit med om och hur jag tagit mig ur det.
Jag får nog ge det lite tid, och låta historien komma fram i den ordning den vill komma fram.
Det här är terapi för mig.
Stämmer mycket bra när det gäller panikångest
12-bitars Fuji på Sushihuset
Idag åkte jag in till stan för att luncha med min vän Vicky som jag lärde känna när jag jobbade som språkreseförmedlare. På kontoret hade hon alltid för sig små bus, lämnade gulliga meddelanden på olika ställen och vek toapappret så där som dom gör på hotell för att ge oss andra en liten guldkant i tillvaron.
På måndag åker Vicky och hennes sambo iväg på en fyra månader lång jordenruntresa (jag är inte så lite avis), så det var dags för hej då-lunch. Vi gick till Sushihuset, som är ett av mina favoritsushihak i Stockholm. Eftersom jag känner de som jobbar där sen tidigare fick jag lite rabatt på lunchen - mycket uppskattat!
Så jävla gott!
Ute på öppet hav igen
Idag är en sån där dag. En sån där dag då känslorna tar över. Jag tappar fotfästet och är plötsligt och oväntat ute i storm på öppet hav. Jag är en båt som inte vill åka dit jag vill.
Den senaste tiden har jag från olika håll, från andra personer som har en liknande känslomässig läggning som jag, blivit tipsad om boken Drunkna inte i dina känslor - en överlevnadsbok för sensitivt begåvade. Den handlar om hur det kan upplevas att vara vad de beskriver som "starkskör". Stark som Stålkvinnan ena dagen, skör som en porslinsdocka nästa dag. Must have it.
Sån är jag. Och sån tillåter jag mig att vara.
Det är min största utmaning och min största begåvning.
♥
Boken.
...no se sabe lo que se tiene, hasta que se pierde.
Få saker gör mig så glad som att dansa. Merengue och salsa lärde jag mig i tonåren på chilenska vänners fester. Sen när jag bodde i Antigua, Guatemala tog jag fem salsalektioner i veckan och lärde mig tekniken i "salsa puertorican & LA-style". I Nicaragua introducerades jag för bachatan. Den finns precis överallt där (varje apotek har feta högtalare riktade ut mot gatan) och trots att texterna oftast är väldigt könsstereotypa och "machista" - ibland rent kvinnoförnedrande - har jag svårt att inte älska den här musiken... Det är ett dilemma. :)
Nu när jag håller på att skapa mitt drömliv, så vill jag definitivt ha med dans på ett hörn, så i vår tänkte jag gå en bachatakurs på SalsaAkademien. Ser fram emot det!
Här få ni ett smakprov:
Här få ni ett smakprov:
Varför blir vi sjuka och får ont?
”Sjukdom är varken grymhet eller bestraffning utan ett korrektiv, ett verktyg,
som själen tillgriper för att få oss att uppmärksamma våra fel och brister.
Sjukdomens uppgift är att hindra oss från att göra ännu fler och större felsteg
och att föra oss tillbaka till sanningen och ljusets väg som vi aldrig borde ha lämnat.” - Dr. Edward Bach
som själen tillgriper för att få oss att uppmärksamma våra fel och brister.
Sjukdomens uppgift är att hindra oss från att göra ännu fler och större felsteg
och att föra oss tillbaka till sanningen och ljusets väg som vi aldrig borde ha lämnat.” - Dr. Edward Bach
Vad tror ni om det här?
Jag pratade om den här teorin med min vän Meeri igår. Hon har precis som jag bott en lång period i Centralamerika och vi lärde känna varandra för några år sen genom en gemensam vän. Vi tänker lika om mycket och har alltid en massa spännande saker att prata om.
Vi är båda övertygade om att den här teorin stämmer, och har egna erfarenheter av att det är så. Att jag till exempel drabbades av panikångest 2008 ser jag nu som min själs starkaste sätt att tala om för mig att jag hade saker som behövde bearbetas. Sen att det tog mig nästan 2,5 år att inse exakt VAD det var jag behövde bearbeta är en annan sak... Men jag är glad att jag insåg det tillslut! Det var början på en enorm läkningsprocess för mig.
Känslor vi inte vill kännas vid blir inte upplösta, utan lagras i kroppen. Därför är det så viktigt att vara sann mot sig själv och inte förneka sina känslor!
Läs mer om vad olika kroppsliga symtom tros bero på här!
Promenad i vinterlandet
Nu när jag inte har fasta arbetstider försöker jag gå en promenad varje dag för motion, frisk luft, D-vitamin och inspiration. Man får ta vara på den lilla sol som finns. Idag passade jag också på att ta några bilder. Kom ihåg hur mycket jag älskar att fota. Längtar tills jag har en riktigt bra kamera igen!
Utanför min port.
Stenmosaiken på väggen.
Mitt hus och himlen.
Sagolikt vackra vinterträd.
Recept: Rebeccas kronärtskockssoppa
Ok gott folk! Här har ni receptet på min nya favoritsoppa, den är verkligen otroligt god. Åt den första gången i höstas när jag hälsade på min vän Rebecca i Göteborg. Och bäst av allt - den är superlätt att göra!
REBECCAS KRONÄRTSKOCKSSOPPA
Koka upp en burk med kronärtskockor plus spad tillsammans med lite vatten. Ha i en grönsaksbuljongstärning, en halv finhackad gul lök och en pressad vitlöksklyfta. Tillsätt lite vitt vin och grädde (jag använde Mildas matlagningsgrädde 4% men man kan ju använda en fetare för krämigare effekt). Låt koka ett tag under omrörning så att alla smaker kommer fram. Mixa soppan innan servering.
Servera gärna med en bit bröd, gärna vitlöksrostat.
Voilà!
REBECCAS KRONÄRTSKOCKSSOPPA
Koka upp en burk med kronärtskockor plus spad tillsammans med lite vatten. Ha i en grönsaksbuljongstärning, en halv finhackad gul lök och en pressad vitlöksklyfta. Tillsätt lite vitt vin och grädde (jag använde Mildas matlagningsgrädde 4% men man kan ju använda en fetare för krämigare effekt). Låt koka ett tag under omrörning så att alla smaker kommer fram. Mixa soppan innan servering.
Servera gärna med en bit bröd, gärna vitlöksrostat.
Voilà!
Belize: The Rasta Boat
Hösten 2008 tröttnade jag på Sverige och bestämde mig för att förverkliga min dröm att backpacka runt Sydamerika på obestämd tid. Under nio månader reste jag dit hjärtat förde mig, arbetade lite som resejournalist och läste kreativt skrivande på distans från Sverige.
På ön Caye Caulker utanför Belize ( som ligger mellan Mexiko och Guatemala i Centralamerika) hamnade jag och min vän Veronica på "The Rasta Boat" med ägaren Ras Creek och badade med stingrockor.
På ön Caye Caulker utanför Belize ( som ligger mellan Mexiko och Guatemala i Centralamerika) hamnade jag och min vän Veronica på "The Rasta Boat" med ägaren Ras Creek och badade med stingrockor.
Bobban var med så klart.
Jag och Veronica.
The Rasta Boat.
Ägaren Ras Creek som vi sen döpte om till Ras Creep (tar det en annan gång...)
Bildbesvis! Jag håller i en stingrocka. Så jävla coolt.
Veronica och Assaf från Israel som reste med oss från Mexiko till Guatemala.
Morning flow
För att hitta lugnet i mig själv och stressa av min kropp så försöker jag börja varje morgon på yogamattan. Vad jag gör där varierar från dag till dag beroende på vad kroppen vill. Det kan vara allt från några solhälsningar eller andra yogaövningar, till tyst eller guidad meditation med hjälp av en cd. Idag blev det dans till denna musik. Väldigt frigörande och ett underbart sätt att väcka kroppen till en ny dag!
♥
Skulle dock behöva ny dans/meditationsmusik. Någon som har något tips?
♥
Skulle dock behöva ny dans/meditationsmusik. Någon som har något tips?
En daglig injektion inspiration & kärlek
Vill passa på att tipsa om en av de bästa bloggarna jag vet, The Daily Love. Den drivs av den amerikanska entreprenören Mastin Kipp som uppmärksammats av bland annat Oprah Winfrey. Eftersom jag älskar personlig utveckling och drivs av att sprida kärlek är The Daily Love en riktig fullträff som ger mig motivation i vardagen.
Hoppas att den kan inspirera er också!
♥
En blogg för alla kärlekskrigare
I den här bloggen kommer ni att få följa min resa från att vara en väldig osäker tjej med panikångest och utmattningsdepression, till ett liv där jag lever min dröm och är min egen bästa vän. Jag hoppas på att kunna sprida en hel del hopp, inspiration och kärlek, och att ni vill vara med mig på den här resan och dela med er av era egna erfarenheter.
♥
Min pojkvän kommer från Italien och just nu drömmer vi om att kunna resa dit i sommar.
