Brott och straff
Jag trodde att jag var smart. Att mitt beslut att sluta lita på människors vackra ord och löften skulle skydda mig. Att mitt beslut att sluta dela med mig av mitt hjärtas ord var ett straff mot dem som sårat mig. Men jag hade fel. Jag blev inte skyddad - jag blev utelämnad till mig själv. Och ingen straffades av min tystnad - det var jag själv som blev straffad. En dag vaknade jag upp och insåg att jag marginaliserat mig själv i mitt eget liv. Att jag spelat så många roller att jag inte kom ihåg vem jag egentligen var. Eftersom jag dolt mitt sanna jag hade människorna omkring mig vant sig vid min fasad. Så när jag återigen började tala med min sanna röst kände de inte igen mig. Om jag bara insett konsekvenserna av mina val...
Kommentarer
Trackback
