Drömmen om att bli "jordemor"

Visade sig nu när jag började ställa frågor att de inte kollat järnet första gången, utan bara blodvärdet, "för det brukar räcka". TUR att jag stod på mig och kom tillbaka. ILLA att de ljög för mig första gången när de sa att de kollade järnvärdena fast de inte gjorde det. Min misstro mot läkare bara växer... Suck.
I vilket fall som helst har jag ätit järntillskott de senaste månaderna och krypningarna i benen som höll mig vaken om nätterna är nästan helt borta nu, det hänger tydligen ihop. Så nu hoppas jag att mina nivåer är bättre.
Sköterskan som tog mitt blodprov idag hette Maria och var supergullig och rolig. Jag frågade ut henne lite om hennes yrke och om det inte var svårt att lära sig ta blodprov i början.
- Jo, helt lätt var det ju inte, sa hon. Vi fick börja med att prova på en armprotes med små plaströr som man skulle sticka i, och sen fick vi öva på varandra. Och när det kommer praktikanter hit så prövar de på oss.
Jag berättade för henne att min dröm som liten var att bli barnmorska, eller "jordemor" som det så fint heter på norska. Hon sa direkt att hon trodde att jag skulle passa jättebra som det. Sötnos.
Har fler omkring mig som tycker att jag ska sadla om från journalist/informatör till sjuksköterska/barnmorska. Vi får väl se hur det blir...
Det är aldrig försent att byta riktning.
♥
Lite roligt att de fortfarande delar ut bokmärken till barn. :)


Kommentarer
Trackback